Vilken tur

Tack gode gud, eller egentligen tack alla pilot- och kabin fackförbund som godkände sämre avtal så att SAS inte gick i konkurs just nu. Efter två dagar av oro kunde jag igår kväll pusta ut och glädja mig åt att mannens flyg kommer att gå som planerat. Hans andra flyg är nämligen med SAS från Frankfurt till Vasa. Hann ju bli riktigt orolig och kände mig halvt uppgiven i ett skede när det pratades om konkurs. Det värsta var ju känslan av maktlöshet, att man bara kunde hoppas på det bästa. Tänk vad man som individ påverkas av såna här beslut. Visst, det finns ju andra flyg och han hade ju kommit i vilket fall som helst, men det hade definitivt blivit en aning krångligare och dyrare. Det är ju inte allt för många flyg som åker till Vasa heller så jag är väldigt tacksam över att det blir som planerat. Nu är det bara två dagar kvar. Har nog inte riktigt fattat det ännu. Två dagar!!!