Tänk, nu är det bara 2 veckor kvar!
2 veckor tills min älskling kommer och vi blir en familj på riktigt
Går nog inte att beskriva hur skönt det kommer kännas
Det betyder att min tid som ensam-mamma är över, och även om det inte har gått nån nöd på oss direkt, så är jag nog glad att få börja dela på både ansvaret och glädjen.
En av de saker som jag ser fram emot väldigt mycket är att kunna ta en dusch helt i lugn och ro, så länge jag vill, utan att känna oro över att Lucas blir otålig. Det är inte så mycket som behövs nuförtiden för att göra en lycklig
Det jobbiga med att vara ensam är till exempel om Lucas har en dålig dag då han är missnöjd och sover dåligt, att man inte har någon som kommer hem och kan hjälpa en, som kan hålla Lucas helst en stund så att man själv kan samla nya krafter. Eller att man inte kan åka och handla mat utan att ta med Lucas, oftast går det helt bra att ha med honom, det är bara allt bärande som blir jobbigt, att ha både honom och flera matkassar att först bära ut till bilen, och sen upp för trappan då man kommer hem, samtidigt som Lucas blir otålig. Fast mest saknar jag nog att få dela allt det roliga och allt det nya som Lucas lär sig hela tiden.
Men måste nog säga att det gått väldigt bra i alla fall att vara ensam , mycket är nog tack vare att Lucas är en sån glad och nöjd kille för det mesta, och allt stöd jag fått av min kära syster och mor, utan dem hade jag säkert varit ett nervöst vrak.
Som sagt, 14 dar och så har vi en pappa i huset
Mycket efterlängtad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar