dag 2

Andra dagen pa baten och kanner mig otroligt trott...allt e nytt och det er massor man skall lara sig...men det blir sekert bra efter ett tag. Just nu kenns allt lite forvirrande, men det e vel sa det e den forsta tiden, bara man overlever dom forsta veckorna sa borjar vel allt flyta pa sen.
Har for tillfellet mest norska gester pa fartyget, sa de blir mest att snacke svenska med gesterna.Flera av mina nermsta kollegor e oxa skaninaviska och har tom en annan finlandssvensk med mig :)
I morgon kommer vi till amsterdam, har nagra timmar ledigt pa dan sa kan henda jag slipper av en liten stund, we'll see...

I'm on my way....

Ja e verkligen på väg nu!!!
Tror inte riktigt jag har fattat det ännu, men det kommer... Känner hur nervositeten sakta kommer krypande...
Är alltså på väg till Oslo, där kommer jag stiga ombord på Royal Caribbeans båt Vision of the Seas, där jag kommer jobba och bo de närmsta 6 månaderna!
Ja, ni läste rätt, jag kommer att vara ombord 6 månader i sträck!
Ibland undrar man ju om man är riktigt klok, vem vid sina sinnesfulla bruk väljer att frivilligt jobba 7 dar i veckan 6 månader i sträck..
Jag måste ha slagit i mitt huvud i nåt skede av livet... ;)
Kanske den gången jag trillade ner från köksbordet när jag var liten har nåt med saken att göra...
I dag är alltså min sista dag i frihet...

Några foton....

Det är ett tag sen jag delade med mig några bilder nu, med det beror främst på att jag nästan inte tagit några alls den senaste tiden. I lördags tog jag dock kameran med, som för övrigt fortfarande inte har nån fungerande blixt!, och bestämde mig för att leka lite turist :)
Åkte iväg till Notting hill för att besöka den berömda Portobello Market...

I Notting hill fanns detta underbart blåa hus....




Upptäckte oxå att det tydligen finns kor mitt i London, även om de ser lite annorlunda ut än våra kor....




Gjode oxå några fynd....

en ny fin rosa väska :)
och en tröja
för 5 pund styck :)
sånt gillar vi

Konstiga drömmar och mardrömmar...

Har drömt jättemycket på sista tiden, både trevliga drömmar och riktiga mardrömmar.
Värsta drömmen var ändå inatt, då jag drömde att en kompis dog, helt hemskt! Vet inte hur man ska tolka den drömmen riktigt... Kändes jättehemskt när man vakna.
Härom natten hade jag åtminstone en lite trevligare dröm, drömde att jag och två andra var ute och festade i Närpes. Fast vi ville förstås till Vasa så vi bestämde oss för att ta taxi dit...(för dem som inte vet e de ca 80 km mellan närpes och vasa och vi brukar nog vanligtvis inte ta taxi dit, åtminstone inte om vi bara är 3 personer...) Resten av drömmen utspelar sig i taxin, med diverse stop på vägen... typ första stopen var k-hallen för att köpa dricka... Och ja Jenny, du var förstås en av dem som va med :) och den andra personen var min kära syster :)

obekvämt

Önskar inte ni oxå ibland att man slapp skriva själv, att ens tankar liksom bara skulle bli nedskrivna av sig själva på bloggen. Tänk så mycket enklare. Nu just ligger jag på min annars så sköna luftmadrass och försöker febrilt hitta en bekväm ställning som gör att jag kan ligga ner samtidigt som jag skriver. Mission impossible, det blir liksom bara obekvämare ju mer jag försöker. Borde kanske börja blogga med hjälp av webkameran istället... Det får mig att tänka på serien Felicity som man kollade på för många år sen. Fast hon hade ju ingen webcam utan spelade ju in kasettband som hon skickade istället för brev... Men men...webkamera-bloggande ligger nog väldigt avlägset måste jag säga, tänk bara hur många gånger man skulle behöva spela in samma grej innan man skulle bli så pass nöjd att man kunde sätta upp det... och att sitta och prata för sig själv, hur dum sku man inte känna sig liksom... Nog pratat om det...

I morgon skall jag och provjobba, har äntligen kommit ett steg längre i mitt jobbsökande!!
Det är till en restaurang, som receptionist. Dock inte restaurangen jag skrev om i mitt förra inlägg utan en fransk restaurang jag var på intervju till idag. De har dessutom bara öppet måndag-fredag, vilket skulle innebära lediga helger :)
Wish me good luck!

What to say...

Måste berätta om den konstigaste s.k. intervjuen hittills. Ja, intervju kan man egentligen inte kalla det heller, mera informationstillfälle kanske... Det gällde iaf ett jobb som receptionist på en restaurang. Jag kom dit, frågade efter restaurang managern jag skulle prata med, fick i vanlig ordning sitta ner och vänta en stund. Sen kom hon, vi skulle gå ner till kontoret, som hon hoppas är ledigt... Kontoret kan beskrivas mer som en liten skrubb, med ett skrivbord med dator, nån hylla och två stolar. Väldigt trångt och varmt...Men typiskt restaurangkontor... Hon berättar att hon egentligen är jättestressad och att lördagar egentligen inte alls e nån bra dag för intervju, eftersom det är the busiest day of the week, men att hon inte kunde vänta tills måndan. Hon berättar att hon e helt slut, jobbat sen 7 på morgonen, och får ursäkta sig ett antal gånger för att hon gäspar... Sen babblar hon på om vad jobbet innebär och hurdan person de letar efter, hurdana arbetstider det är, berättar lite om lönen etc. Helt normalt iofs, men grejen är att hon typ inte ställde några frågor utan bara fortsatte sitt babblande... sen efter att ha babblat på en stund frågar hon om jag har några frågor... och fortsätter sen babbla på... Som sagt, den konstigaste intervjun hittills.

Det står en kille på balkongen...

Känns lite som i nån gevalia-reklam...
Tyvärr har jag ju inget gevaliakaffe att bjuda på, och inte något annat kaffe heller för den delen ...men te funkar säker lika bra... :)

Äsch, var lite för långsam här, nu e han ju redan borta, förmodligen hos grannen... måste vänta tills han kommer till det andra fönstret istället då