Pusta ut

Skönt med en lugn måndag. Det ända som står på programmet idag är mamma-jumppan.
Har haft en del att göra den senaste veckan, förra helgen var det barnkalas, syrrans lilla Hugo blev 5 år! Den här helgen var det syrrans tur, då hon fyllde 30! Bestämde mig för att göra ett scrap album åt henne, och det höll jag i princip på med hela veckan. Det gick ju inte alltid att hålla på så länge i gången, allt var ju lite beroende på om Lucas var nöjd och om han ville sova eller inte, men fast jag blev lite tveksam där på torsdan och tänkte att jag nog inte kommer få det klart, så lyckades jag få det.
Nu ser istället min lägenhet ut som ett bombnedslag, tvättkorgen svämmar över, det ligger kläder lite överallt, disken står orörd sen några dar osv. Men det struntar vi i för tillfället.

                                                                Yo man!!

                                
                                 På fredan överraskade vi syrran med middag på Linds kök.
                                Mums mums tyckte alla.

Det här med mat

Fattar inte hur det kan kännas så jobbigt med mat ibland
Jag gillar ju egentligen att laga mat, fast inte då jag är ensam
Då känns det som att all motivation och alla ideér om vad man kan fixa försvinner lååångt lååångt borta.
Ännu värre är det när man precis varit och handlat, och inse ratt man  inte fått med sig nån "riktig" mat hem....
Borde göra nån slags matlista åt sig, planera och handla enligt den, men då det inte riktigt vill lyckas
Nåja, min hunger är åtminstone mättad just nu, blev en smoothie och knäcke med tonfisk till lunch.

På grund av det eviga regnande ville jag inte lämna Lucas ute, så nu får han sova i trappuppgången i stället. Och det verkar gå lika bra det.

Nu är det jul igen....

Var precis till Halpa Halli och upptäkte till min förskräckelse att dom redan lagt fram en massa julsaker.
Inte så att jag har något emot julen, men mer än 3 månader i förväg, kom igen.
Finns det verkligen inget annat dom vill sälja här innan??
Brukar det verkligen vara SÅHÄR tidigt?

Skönt att va inomhus

I dag har varit en ganska så händelselös dag
Förutom att vi varit på mamma-jumppa har vi bara varit hemma idag.
Men rätt skönt det med
Har mest slappat i soffan med min lilla älskling

Så söt i sin alfonsdräkt som han fått av min morbror med fru

Att se sig själv i spegeln och le

Det gjorde Lucas i dag.
Det är första gången man ser att han riktigt tittar på sig själv, och han verkar vara väldigt nöjd över det han ser, vår lilla sötnos

Regn å rusk

Huj vilket väder, det regnar och blåser och är grått och trist.
Antar att vädret matchar hur jag känner mig idag, har, som ganska många andra, drabbats av en höstförkylning och känner mig allmänt slö.
Lucas trotsar dock vädret och sover gott ute i sitt vagn.
Han har blivit så bra på att sova ute i vagnen nu, att det nästan känns lite overkligt ännu. Förut sov han bara medan vagnen rörde sig, och nästan genast man stannade den så vaknade han till. För att inte tala om när man skulle ha honom att sova inomhus på dagen, då blev det mest bara en halvtimme åt gången, eller en timme om man hade tur, och största delen av den tiden så låg han i min famn...
Men "knock on wood", ska inte gå och säga för mycket nu så våra nya rutiner förstörs...
Istället tänker jag dricka en kopp te ( skulle dock önska det var en kopp varm choklad) och fortsätta kolla på the doctors på tv.
Ha en fin fredag

Vem blir inte glad av ett sånt leende

Back home

We are back home again after a nice but kind of exhausting trip to Helsinki.
Sometimes 45 minutes can feel like a whole day, at least when you are in a train with a baby that doesn't wanna stop crying. Luckily most people already left the train at some earlier stops, coz even if most people can understand that sometimes babies just cry, it always feels worse when there are lots of people around... Funny thing was that when we were ready to leave the train, he fell asleep, just like that, and slept the whole way home, which was 1 hour by car, and than slept until 3 am. I guess he was kind of exhausted aswell...
Despite that, the trip went well, and it was so good to see my love again. Even if it is just for a short while, it means so much. Now I guess I can survive another 2 months without him, even if it feels lonely sometimes.

 

Daddy´s boy

Cutest boys in the world